En gång i tiden berättade en
kollega om ett möte med en man, fysiskt funktionsnedsatt med en förlamning från
bröstkorgen och nedåt. Mannen kontaktade kollegan inledningsvis med frågor om
hur han och hans kvinnliga partner skulle kunna gå tillväga för att genomföra
ett samlag. Efter en tids rådgivning upptäckte mannen sin förmåga att uppnå
orgasm genom beröring av den övre delen av kroppen, där känselförmågan fanns
kvar. Jag var fascinerad. Något år senare blev jag uppringd av en annan man som
något förundrad ställde frågor om sin fallenhet att uppnå orgasm då hans
partner smekte honom över bröstkorgen, bröstvårtorna och överarmarna. Mannen
satt i rullstol, förlamad en efter en MC-olycka och med en bruten ryggrad.
Samtalet gav mig en bekräftelse på kroppens fantastiska förmåga att kringgå
fysiska hinder i sökandet efter sexuell njutning och tillfredsställelse. Och
jag blev än mer övertygad om att hindren skapas oftast av oss själva, i våra
föreställningsvärldar snarare än i våra kroppar. Orgasmen är förvisso biologi
och fysiologi, men den är lika mycket – om inte mer – påverkad av vad vi har
lärt oss, hur vi socialiserats in i att uppfatta kroppen och njutningen.
Orgasmen kräver egentligen inte
ens en kropp. Hjärnan är orgasmens hem, det är här den äger rum, det är här den
framkallas med hjälp av våra sinnen och fantasier och det är dess
återverkningar vi uppfattar som muskelsammandragningar i bäckenbottnen,
utlösning eller fontänorgasm (de sistnämnda sammafaller ofta med orgasmen men
är två skilda företeelser – det är fullt möjligt att ha orgasm utan utlösning
och omvänt). Men vad är orgasmens funktion och syfte?
Det finns många antaganden och
teorier om detta. En långlivad sådan är den s.k. up-suck-teorin, där livmodern
antas dra ihop sig vid orgasm och på så sätt suga upp sperman för att
underlätta befruktningen. Livmodern tycks fungera så hos många däggdjur, men
knappast hos människan, vilket sexualforskarparet Masters och Johnsson kommit
fram till redan på 50-talet. De ombad ett antal kvinnor att onanera i
laboratoriemiljö, det hela studerades med hjälp av en röntgenapparat där
konstgjord sperma, strategiskt placerad i slidan, följdes noggrant. Med andra
ord, kreativ, om än etiskt diskutabel forskning för att försöka förstå
orgasmens ändamål. Men tack vare William Masters och Virginia Johnsson har vi
fått mycket kunskap om det som ligger oss så nära och ändå är så främmande.
Kunskap som dock omvärderas och utvecklas, som sig bör.
Idag vet vi att förmågan till
orgasm alltså sitter i hjärnan och att vi äger denna förmåga under i princip
hela livet, dvs. även långt innan vi är könsmogna. Orgasmen bidrar till att
åtminstone två typer av ”välbehagshormoner”, prolaktin och oxytocin, utsöndras,
dämpar vårt intresse för sex i direkt anslutning till orgasmen men skänker oss
en känsla av tillfredsställelse. Hjärnans ångestcentrum inaktiveras under en
period efter orgasm.
Det finns olika typer av orgasmer
beskrivna i sexologisk litteratur. Medan män kan få orgasm både via stimulering
av penis och genom stimulering i och runt ändtarmen - det förefaller vara så
att män som utvecklar sin förmåga att uppnå orgasm via ändtarmen delvis tappar
sin förmåga att få orgasm via penis – uppges kvinnor få åtminstone tre typer av
orgasmer: klitorisorgasm, vaginal orgasm och en blandorgasm. Vaginal orgasm
sägs kunna upplevas ”djupare” inne i kroppen och påstås underlätta befruktning
medan klitorisorgasmen ryktas vara en bindningsstärkare. Jag undrar hur det
förhåller sig egentligen?
Det finns alltså många antaganden
och teorier, men det finns också frågetecken och orgasmen är fortfarande ett
outforskat område i människans sexualliv. Vill du lära dig mer om orgasmen ska
du absolut se denna 18 minuter korta föreläsning, som på ett sakligt och
underhållande sätt belyser orgasmens karaktär. Kom ihåg att det finns minst
lika många unika individuella erfarenheter och berättelser om orgasmen som det
finns människor. Inget är rätt eller fel, alla kommer olika. Och kom ihåg att
njutning kräver inte orgasm, även om många uppskattar den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar