onsdag 1 maj 2013

Inför 2013


Följande text skrev jag nyårsafton 2012: 

Det är nyårsafton, en dag då jag traditionellt summerar mitt eget år och gör en önskelista inför det kommande. Professionellt sett kommer fokus att ligga på min licentiatavhandling nästa år, en avhandling där jag undersöker erfarenheter av och attityd till sexualundervisning hos de lärare och andra som arbetar på gymnasiesärskolan och inom vuxenhabiliteringen. Jag har genomfört en första omgång gruppintervjuer i höst och har precis inlett analysarbetet av dessa och jag kan lova er alla att det blir både utmanande men också oerhört spännande att knyta ihop denna stora säck. Min ambition och förhoppning är att avhandlingen kommer att vara nyttig för all den personal som dagligen arbetar med unga och unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar och som varje dag möter allsköns frågor om sex, relationer, identitet och kärlek.

Men som vanligt handlar nyårsafton om drömmar och önskningar, ungefär så som den mänskliga sexualiteten. En sådan önskan är att arbeta för att lyfta sexualupplysning och sexualforskning en ytterligare nivå och involvera andra aspekter som kan påverka våra möjligheter att välja, att vara den vi är eller att njuta sexuellt. Året har varit ett då jag tydligare än någonsin tidigare sett sambanden mellan rasism, sexism och homofobi. Detta tack vare många vänner och kollegor men framför allt mer eller mindre okända personer, som journalister, debattörer, forskare och andra som delat med sig av sina tankar på olika sociala medier. Jag har valt att utmana min egen ”jante” och tagit kontakt med ett par av dessa, med gott resultat. Min dröm och min önskan är att dessa kontakter, och fler därtill, kommer att bana väg mot nya givande samarbetsprojekt i sexualitetens namn. Exakt hur dessa kommer att se ut vet jag inte idag, men det gror ett och annat frö inombords. Och det sägs att varje stor gärning börjar med en liten dröm, så jag fortsätter att låta mina frön gro.

Jag har sett Kristina Kappelins resa genom Europa på SVT, sökandes efter något slags europeisk identitet, och genast så översätter jag hela frågeställningen till att passa in i mitt eget fält. Finns det en europeisk sexualsyn? Vilka föreställningen lever vi med avseende olika länder, kulturer, platser eller grupper? Som barn minns jag min pappas förväntan på att få se ”mer hud” i svensk tv, efter att ha lämnat ett land som officiellt förbjöd all slags pornografi. Det är en rolig anekdot, men den fångar något vi alla bär på, nämligen föreställningar om Den Andre och Den Andres Land. Sexualiteten blir en faktor som bidrar till olika mytbildningar i vår strävan att förstå ett land eller en kultur. Sverige har traditionellt ansetts vara sexuellt radikalt och tillåtande och svenska kvinnor har tillskrivits egenskaper som kåt och frigjord (men var är männen?). Men vi som lever här vet att det är en snudd på skrattretande eller rentav förolämpande bild. Vilka föreställningar om andra nationer lever du med? Kanske ska jag ge mig ut i Europa, eller Världen, men en kamera och undersöka våra olika representationer? Men det är egentligen drömmen om tiden efter 2013…

Mer realistiskt sinnad ambition är att under 2013 påbörja arbetet med att få in sexualitetsaspekten i våra olika utbildningar, som de människovårdande eller pedagogiska. Som socionom är jag medveten om att utbildningar utelämnar en stor del av de delar som innebär att vara människa, som den sexuella delen, när man skapar de yrken som ska ta hand om människan i utsatta situationer. Samtidigt förfasas folk över alla de övergrepp som vi alla erfar någon gång - på nätet, i förhållandet, i hemmet eller på gatan. Att å ena sidan som t.ex. socialarbetare förväntas hjälpa och förändra men å andra sidan inte ges verktygen och utrymmet att reflektera är en ekvation som inte går ihop. Det är alltså ett konkret löfte till mig själv, att börja med att på allvar påverka lärosäten och utbildningsinstitut att ta med sex på schemat.

Därtill ligger också alla de bokprojekt som gror och väntar på fortsättningen. De får vänta, men även de kommer att få se dagens ljus en vacker dag. Först tar jag 2013. Vi ses här på bloggen nästa år och jag önskar er alla ett gott nytt år! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar