onsdag 1 maj 2013

Du lever också med hiv!


Den här texten skrev jag till World Aids Day 2102:

Dagen uppmärksammas på olika sätt, som t.ex. genom utställningen ”Vi lever alla med hiv” på Röhsska i Göteborg, men för de flesta passerar dagen obemärkt förbi. I Sverige och i andra länder, oavsett om man lever med hiv eller inte. De flesta i Sverige uppfattar hiv som något abstrakt och få känner öppet hivpositiva personer i vårt land. Men hiv är ändå – i allra högsta grad – samtidigt närvarande och aktuellt för de flesta. Den gemensamma nämnaren mellan hiv och dig själv heter sexualitet.

Faktum är att sexualitet och hiv är som ler och långhalm, som två siamesiska tvillingar. De är oskiljbara. Viruset överförs som bekant i de allra flesta fall sexuellt. Och vart än två individer har sex så finns viruset där, i alla fall som något tänkbart och möjligt (om än inte sannolikt, tänker du kanske?). I form av en oro, en rädsla, något som gnager, om än på ett diffust vis. Blixtsnabba funderingar som ”Min nya partner, är hon frisk?” ”Kan man se på den andra om han har hiv?” ”Jag struntar i kondomen, för hade hon haft hiv hade hon ju berättat…” passerar förbi, trängs bort i stundens hetta.

Den berättigade frågan i sammanhanget är hur många av er som känner till er egen hivstatus? Nej, jag frågar inte vad du tror, antar, gissar, fromt hoppas på. Jag vill veta: har du hiv, eller har du inte hiv? Nej, just det. De enda som säkert vet är: 1. Den som lever med hiv och har fått sin diagnos efter ett positivt test; 2. Den som aldrig någonsin har haft sexuellt umgänge (läs samlag, analsex, oralsex) med en annan människa (och här räknar jag dessutom för enkelhetens skull bort smittoöverföring från mor till barn och vid injektionsmissbruk). Har du någon gång testat dig och har fått ett negativt besked (dvs. du har inte hiv) handlar det om ett besked som med viss sannolikhet inte längre är giltigt. Det är enbart ett besked om hur det förhöll sig sisådär två till sex veckor före själva testet. Inte hur det ser ut just nu. Har du efter ditt test haft ett oskyddat (kondomlöst) samlag med en annan person vars status du inte känner kan du med andra ord aldrig veta din nya status.

Men nu lever du i ett land där sannolikheten i allmänhet att få hiv är låg, mycket låg. Som tur är. Ändå kan du aldrig utesluta något. Och i brist på klarhet (förutom ren kännedom om hur hiv faktiskt överförs – här råder det fortfarande viss okunskap) söker många förklaringar och trygghetsförvissningar i själva sexualiteten. Den framlidna författaren Susan Sontag gjorde en skarpsynt analys redan tidigt under brinnande aidshysteri på 80-talet när hon kopplade hiv till föreställningen om sexuella utsvävningar och perversitet. Den som sökte efter ett slagträ att i moralismens namn slå ner en frigjord och njutningsbetonad sexualitet, en öppenhet och ökad respekt för olikheter samt tilltagande krav på lagstadgade rättigheter för alla fick viruset serverat på silverfat. Bögpesten var född och resten är, som det brukar kallas, historia. De andra, de som levde i föreställningen om att man ägnade sig åt en ”finare” och ”bättre” (en omskrivning för ”säkrare”) typ av sexualitet, kanske inom äktenskapet, kanske heterosexuellt, kanske med personer från samma land, samma kultur och samma sociala sfär, de kunde slå dövörat till.

Föreställningarna om en pervers sexualitet pyr under ytan även idag. Besök någon av de otaliga sajter som kokar sin illasmakande soppa på föreställningar om sexuell renhet och smuts, med ingredienser som rasism, homofobi och irrationella uppfattningar och du förstår vad jag menar. Kryddat med uttryck som ”korvryttare”, blandat med ”smutsiga snorrar”, mynnande ut i hets, rop på kontroll och slutenhet är soppan möjligen ett kvitto på vissa människors sanna värderingar. Som tur är finns det minst lika många som protesterar och ifrågasätter. Och kanske är det ett sätt att hantera den ständiga ovissheten, att förpassa den till andra – den som inte är som jag – eller att förlägga den till andra platser – där jag aldrig är eller vill vara ”för vi har kommit längre här”. Kvalificerad projicering?

Ja, måhända. Men den ger ingen trygghet, den räddar ingen, inte heller dig. Ett hivtest och därigenom chansen till effektiv behandling, kombinerat med kondom, är lösningen. Inte skygglappar, fördomar, hets eller rop på kontroll och slutenhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar