Sexualitetens dofter

Nu när våren är på ingång påminns jag om alla de dofter som naturen förmår att skapa. Våra katter använder flitigt sitt luktsinne för att spåra revir och identifiera det som eventuellt går att äta och själv njuter jag av att numera ha både syrenbuskar (om än naturligtvis för länge sedan överblommade) och en gran i min närhet, två växter som skänker vår och sommar den doft som gör årstiderna. Förutom att jag älskar en barrskog om sommaren uppskattar jag även lindblommans doft om sommaren. Och en mängd andra för mig som lekman odefinierbara dofter. Rent sexologiskt kan man hävda att även vi människor utsänder och uppfattar dofter från andra människor, om än ofta omedvetet.

Människan har i alla år använt doftämnen i bl.a. erotiska sammanhang. Så har t.ex. djurfett impregnerats med myrra och har i varm sol långsamt låtits smälta ner över hår och hud. Via Egypten, arabvärlden, Grekland och Romarriket hamnade läran om framställning av dofter för främst erotiska syften slutligen i Frankrike och erövrade västvärlden. Ett anat syfte var naturligtvis att dölja brister i hygien, vilket hänger samman med vad vi ofta uppfattar som attraktivt eller frånstötande. Oavsett vilket spelar dofterna en mycket större roll i vår relation och attraktion gentemot andra människor än vi alltid tänker på. Tänk bara på all den reklam som mer eller mindre omedvetet passerar oss förbi men som på något sätt berör dofternas värld.

Människan tillhör de levande väsen på vår planet som alltså också utsöndrar doftämnen. Kollegan och en av mina sexologiska mentorer, docent och psykolog Lars-Gösta Dahlöf från Göteborg beskriver feromonerna, som enligt honom är ”från artindivider avgivna flyktiga substanser som via luktsinnet och vanligen med reproduktionsfrämjande funktion aktiverar artspecifika fysiologiska processer och tillhörande beteendemönster hos mottagaren”. Hängde du med? Eller är det svårt att begripa denna mening? Om ja så är det kanske därför att de doftämnen i sig vi utsöndrar är minst lika svåra att förstå, än mindre att förklara. Det handlar liksom om en del av vår allmänmänskliga sexualitet och den är som bekant inte alldeles enkel att fånga in.

Det är i alla avseenden vetenskapligt belagt att det råder en ökad känslighet för vissa typer av dofter och ägglossningen, de timmar under en menscykel när en kvinna kan befruktas. Tydligen kan man påvisa att mäns svett innehåller mer av ett visst doftämne med myskkaraktär än kvinnors, samma ämne som stimulerar kvinnors doftämnen, skriver Lars-Gösta Dahlöf. Andra ämnen tycks framkalla ett större intresse för en person, det vill säga förskaffa fler kontakter, sexuella inviter och mer sex, om personen i fråga använder ett visst doftämne (vilket har prövats i en vetenskaplig studie). Själv minns jag en annan studie där deltagarna skulle lukta på olika klädesplagg och där man kunde finna samband mellan den person som deltagaren finner attraktiv (som en partner) och det plagg (bland flera) som den attraktiva personen burit. Detta samband skedde oberoende av sexuell läggning och hängde alltså snarare samman med attraktion och önskan om närhet än med viljan till fortplantning.

Nåväl, det är en i mångt och mycket outforskad värld, men det är ett faktum att dofterna påverkar oss. Passa på och njut av naturens dofter nu när sommaren verkar komma tillbaka (passande nog när min semester är slut). Och glöm inte att du och den du vill ha sex med också hör till naturens egna doftproducenter.